Fler webbseminarer om likheter och skillnader i lärarens roll – i framtiden.

När jag läser Björn Kindenbergs och Marie Linders bloggposter kan inte annat än instämma i att seminariet till för stor del kom att handla om problem i nuet – det borde inte varit något av detta.
Det är viktigt att samtalen fortsätter om hur lärare ska förhålla sig den nya och “spännande värld därute som innebär snabbhet, tillgänglighet, kommunicerbarhet och socialitet.”, som Marie skrev i bloggpostenLärarens framtida roll – ett webbseminarium“, men samtigt även våga lyfta fram de frågeställnignar som problematiserar lärarensroll i denna nya och spännade värld och då hamnar vi lätt i “problem i nuet”. Hur problematiserar vi så att vi kan synliggöra de svårigheter som finns och formulera frågeställningar utan att “skapa problem“?
Ett intressant uppslag i  på ett nytt seminarie, som förhoppningsvis inte fastnar i “skapade problem” är

“bjuda in de IT-ovana lärarna …, inte för att de ska “försvara” att de inte jobbar med IT, utan för att belysa och problematisera frågan om villkoren för att jobba med IT i skolan.“

I två tigare blogginlägg Lärarrollen – vad förändras? & Förändrad lärarroll eller inte? lyfter jag frågeställningar som: “Är det någon större förändring av lärarrollen när datorer och andra tekniska artefakter introducerars i undervisningen?” Det finns skillnader, men likheterna överväger. Därför är ett annat intressant uppslag för ett nytt seminare:

“Lärarens roll i skolan som ett centrum för lärande i tiden – där kommunikation och informations-  -sökning, -omarbetning,  -delning och -produktions tekniker tas i bruk. (Där begreppet skola är i en vid betydelse – mötesplats för lärande organiserat av lärare.)
(Även detta hämtat från Björns blogg, men omarbetat.)

Här är inte utgångspunkten, för seminariet, teknik utan kommunikation (dialog för lärande) och informationshantering. Vilka delar bör vi behålla (länk till tidigare inlägg) och vilka delar i lärarrollen bör förändras? Innebär det någon föränring av lärarrollen när webbverktyg som “social bokmärkning” används eller är det bara nya verktyg? Visst innebär det en förändrad kunskaps syn, men inbegriper det en förändring av lärarens roll och i så fall hur?
En förändrad lärarroll kommer att styras av om nya kommunikationsmönster och verktyg kommer att ge eller har gett en förändrad syn på kunskap och förändrad organisation av skola, studieförbund, högre utbildning… kanske bör vi istället diskutera hur lärare förbereder sig för detta istället för att fokusera på skillnaderna.

När det gäller bedömingsfrågan som Marie tycker tar för stor plats, så håller jag både med henne, men samtidigt inte. I alla delar av utbildningssystemet påverkar  lärarens, andra elevers och eleven egna synsätt på bedömning av kunskaper (både formativt och summativt) användingen av IKT (eller eg tekniska artefakter för kommunikation och informationshantering). Inom folkbildningen har det inte lika stor direkt påverkan som i naturvetenskapliga ämnen på teoretiska program på gymnasiet eller tekniska kurser i högre utbildning. Min erfarenhet (se tidigare inlägg under taggen “formativ bedömning”) från användning av sociala medier och webb-verktyg på teoretiska program på gymnasiet är att eleverna inte känner igen kunskapskvaliter när dessa för dem nya verktyg används, utan det krävs ett stort arbete med att gemensamt tolka mål och kriterier för att tydliggöra vilka kunskapskvliteer de visar i olika sammanhang. Därmed är en av de viktigaste förändringarna (om läraren inte redan gör det) att tillsammans med eleverna tolka mål och kriteriebeskrivningar.

På kort sikt tror jag att denna fråga är helt avgörande (inom delar av utbildningssystemet) för hur nya artefakter för kommunikation och information kommer att användas i utbildnignen. På sikt kan det vara så att denna fråga inte är av så stort värde, om det blir så att elever genom egna bloggar m.m. kan visa på kunskaper, för arbetsgivare. Då finns frågan kvar om vi ska ha ett betygssystem som urvalssystem till fortsatta studier. Går grundskola och högre utbildning i denna rikting finns det mycket att lära från folkbildningen.
I folkbildningen är inte bedömningen den viktigaste frågan (även om bedömningssystemet på allmänna linjer bör diskuteras och där lärdom kan dras från grundskola gymnasie), utan här är antagligen bildningsbegreppets förändrade innebörd viktigare. Bildningsbegreppets förändrade innebörd bör även lyftas i de andra delarna av utbildningssystemet.
Även bedömning av kunskaper när tekniska artefakter för kommunikation och informationshantering används i undervisningen är ett intressant uppslag för ett nytt webbseminarie.

Under seminariet lyftes många frågeställningar som är mycket intressanta att fortsätta diskutera.

Har ni fler förslag?